För ett tag sedan uppmärksammade en läsare att nästa inlägg jag skulle skriva skulle bli mitt 300:e inlägg och att jag borde uppmärksamma det på något sätt. Hon tyckte att jag kanske kunde skriva lite av mina tankar om tiden som brännbollsbloggare, t.ex vad jag har lärt mig eller om de bästa minnena. Jag tyckte att det lät som en rolig idé, men i samband med att summeringarna av draften pågick så glömde jag helt bort detta. "Bättre sent än aldrig" är ett uttryck jag har använt mig ofta av på den här bloggen och så även idag, för här kommer inlägget som #305 istället för #300...

Till att börja med så kan jag nämna att jag bloggade halvhjärtat på en annan sida innan den här, men det var först efter flytten hit som det blev "seriöst". Tanken när jag startade bloggen var egentligen att den renodlat skulle handla om Salming. Jag tänkte att den skulle kunna fungera lite som en hemsida för vårt lag och att en blogg kändes smidigare än just en hemsida. Till en början var det därför nästan uteslutande fokus på Salming, men ganska omgående så märkte jag av att det fanns ett intresse utifrån att jag skulle börja skriva även om andra spelare och lag. Eftersom att jag alltid har haft ett stort brännbollsintresse även utanför vårt eget lag så kändes det bara som en rolig grej att vidga bloggen en aning.

Det första inlägget skrevs den 5:e mars 2012 och var en teaser om att Salming hade gjort klart med en ny spelare. Spelaren ifråga var ingen mindre än Per Frank och han kom senare även att bli min hjälpreda här på bloggen. Under det första året skrevs totalt 82 st inlägg och dagen vi hade flest läsare så hade vi 213 st unika besökare. Allt efter tiden har gått så har fler och fler läsare tillkommit och det nya rekordet ligger just nu på 624 unika besökare (kommer drömgränsen 1000 någonsin att nås?).

Angående vad som är mitt bästa minne som brännbollsbloggare så måste jag nog säga att allt intresse kring bloggen har varit det bästa. Jag trodde verkligen inte att den skulle bli såhär stor när jag en dag började skriva! Jag minns bland annat en som sa sig ha "Salmingbloggen" som startsida på datorn under april och maj och att det hörde till morgonritualen att gå in på bloggen vid frukost och hoppas att det fanns något nytt inlägg att läsa. En lärare har nämnt att hon använt min blogg som exempel i sin undervisning när hon skulle ge eleverna exempel på hur blogginlägg kan skrivas. Sedan har det varit roligt att träffa folk i Bollnäs och Klövsjö som säger att de följer bloggen flitigt trots att de bor långt ifrån Umeå. Ett litet halvroligt minne var att jag en gång fick en fråga om jag inte funderade på att försöka utveckla bloggen ytterligare och börja livnära mig som brännbollsbloggare på heltid. Tyvärr kan jag meddela att livet som brännbollsbloggare inte riktigt är så glamoröst... 

I övrigt så tycker jag att det är väldigt roligt när diskussioner uppstår. Stundtals känns det lite som en monolog när jag bara skriver inlägg efter inlägg och ingen kommenterar, så därför gillar jag när det trillar in kommentarer. Ofta ger kommentarerna även inspiration till nya inlägg och jag måste erkänna att jag hade önskat lite mer kommentarer. 

Det sämsta minnet var nog efter 2014 när jag var väldigt nära på att sluta med bloggandet. Det började sakta men säkert kännas mer och mer som ett "måste" än någonting som var roligt att göra. Varje dag man inte skrev ett inlägg fick man dåligt samvete och bloggen kändes bara som en belastning. Jag minns inte riktigt vad det var som fick mig motiverad igen, men jag fick i alla fall nytt syre och fortsatte bloggandet.

Någonting som jag har lärt mig är att det gäller att vara noga med vad man skriver eftersom att folk lätt kan missförstå eller överreagera på saker man skriver. De få gånger jag har skrivit någonting negativt så har jag ofta fått kritik för det på ett eller annat sätt. Sedan har jag även känt av att det egentligen inte är optimalt att kombinera eget spelande med att blogga. För det finns ibland saker som jag egentligen skulle vilja skriva, men som jag väljer att hålla inne på eftersom att jag är lagledare i ett lag. Det mest tydliga exemplet är väl att jag inte gillar att göra listor (trots att jag vet att folk älskar listor), just för att det känns lite känsligt när man själv spelar och dessutom är lagledare.

Till det här inlägget fick jag även tips om att skriva om mitt favoritinlägg, bästa kommentaren, mest ifrågasättande kommentaren osv. Tyvärr så är det svårt att komma ihåg alla 304 inlägg som har skrivits, men personligen så gillade jag serien om "lag som det skrivs för lite om", eftersom att jag fick lära mig mycket nytt om lag som jag hade dålig koll på. Rent generellt så tycker jag inte att det har varit så många ifrågasättande kommentarer, utan de flesta brukar vara ganska snälla i sina kommentarer, men det kan nog starkt kopplas samman med att jag väldigt sällan sticker ut hakan i mitt bloggande.

Slutligen så kan man konstatera att vi har lyckats vinna Yran under samtliga mina 4 år här på bloggplatsen, skrockfull som man är så känns det som att jag inte kan lägga ner bloggandet här förrän sviten är bruten. Värt att notera är även att Jesper i Dom Röda nådde sin första final direkt när han tog över Brännbollsbloggen, så kanske finns det någon magi i att blogga?

Kommentera gärna vilket ni tycker är det bästa inlägget under de 4 åren som Salmingbloggen har funnits.

Här kommer Fredrik Lindmans tankar:

Riktigt kul initiativ från herr Boström med en fantasy-draft mitt under kalla hösten. Man blir ju inte mindre sugen på nästa års brännbollssäsong om jag säger så! Sist ut i första rundan och min taktik var att så fort som möjligt välja tjejer för det finns inte så många riktigt grymma brudar och jag förstod att det gällde att vara snabb innan alla var valda. Annars generellt så har jag gått på spelare som är riktigt duktiga på att slå för att det är där dem flesta matcherna vinns. Utespelet handlar mycket mer om att täcka ytor och fokusera på lyran då det sällan blir särskilt mycket bränningar hur bra kastarmar man än har i laget. Här tycker jag (såklart) att mitt lag är väldigt slagstarkt och kommer bli svårt att bränna ut. Har många poängslagare för det är med dem du vinner matcherna och dessutom flera riktiga vassa armar för att sätta press i utespelet. Många tycker säkert det var konstigt att jag valde Pelle till laget men tryggheten av att ha brännbollens i särklass bästa coach i laget kommer bli avgörande i dem tighta matcherna. Tänkte lite kort gå igenom hur jag tänkte med dem val jag har gjort och deras roll inne och ute. (Som icke Umeå-bo har jag ju inte superkoll på särskilt många spelare utan går ju på dem jag har spelat med själv och som jag känner igen från andra lag som jag har sett spela ofta).

1# Helen var ett givet alternativ tack vare hennes rutin och enorma slagsäkerhet. Väldigt användbar i utespelet där hon kan spela allt från ”längst bak” till ”brännare”. Hissar enbart inne.

2# Första killen blev Peter Bäckman och jag undrar om han inte är lite sur att brorsan gick före :-p Snabb, träffsäker och en vass arm. Spelar mellan konerna ute och mördar bollen i innespelet.

3# Jeanette i tredje rundan är bara att tacka och ta emot. Slagstark, löpvillig och lyrsäker. Shortstopper ute och lyfter inne.

4# Jonas tror jag många glömmer bort i Rel där de flesta tänker på tvillingarna och Stefan i första hand men perfekt för mig :-) Missade inte ett enda slag i årets VM! Inte ett enda! Ingen speedkula direkt men har en ruggigt vass arm. Tredje kon/brännare/bänken ute. Säkrar och avlastar inne.

5# Den enda anledningen till att lillebror Stefan är kvar i femte rundan är på grund av att ingen vet vem det är. (Förutom Boströms å Franken typ) Annars hade han redan blivit vald. Kan slå alla typer av slag och placerar bollen precis vart han vill över hela planen. Löpstark, lyrsäker och riktigt bra klipp i armen. Dessutom en fenomenal brännare tack vare sin innebandymålisbakgrund (Slogs med Daniel Ramsin som första målis i Frösön, Danne som senare stod i VM-final för landslaget :-). Brännare/vart som helst ute och det slag som behövs inne.

6# Ytterligare en spelare som ingen har koll på förutom Eric Boström som försökte värva Daniel Bixo till Salming för ett gäng år sedan när dem spelade i samma innebandylag. Har en makalös smäll och ett löpsteg som man bara kan drömma om. Jag skojade inte när jag skrev att det är som Johannes Ivarsson på anabola. Otroligt rörlig ute och vänsterhänt med bra drag i armen. Längst bak höger/andra kon ute och 2-koners slagare inne.

7# Esox bästa slagare Fredrik Bergström. Ruggigt vass badmintonlirare med bra snärt i slagen. Rutinerad och kommer mest att spela inne.

8# Draftens överlägset största stöld! Oscar Bylund i åttonde rundan!!! Oscar ”slår till månen” Bylund såhär sent hade jag aldrig kunnat drömma om och jag undrar om inte Arken smuttade på Whiskeyn när han plockade ut sitt lag ;-)

9# Daniel Åström har vunnit cupen med Rel och är otroligt bollsäker. Pingislirare som har en mjuk och fin sving. Dessutom saknade jag en given kortskarvare och där har jag sett Åström spelat i På bana 1. Kortskarv eller vilar ute och avlastar inne.

10# Pelle Tobiasson. Mr Brännboll. Legend. Och hur ska Jonas annars veta hur han ska lira? Coach ute och Coach/sista slagare inne.

11# Anna Lindman. Stod i valet och kvalet om jag skulle nöja mig med 2 tjejer med det är för riskabelt så syrran värvades in. Duktig på att slå och har en jävla vinnarskalle. Kan slå ner bollen i marken om det behövs men är bäst på att lyfta. Brukar lira shortstopper ute så hon och Jeanette kan varva lite på den positionen. Lyfter mest i innespelet.

12# Jag själv värvades till BK Rel så det får räcka som presentation ;-)

Uteuppställning med första namnet som första femma.

Oscar Bylund/Jag                           Daniel Bixo/Helen/Stefan Lindman

                 Peter Bäckman/Jag/Stefan Lindman

Jag/Jonas/Stefan Lindman             Helen/Daniel Bixo/Stefan Lindman

              Daniel Åström

                                Jeanette/Anna Lindman

Stefan Lindman/Jonas/Helen

PS. Med tanke på att Pelle är coach så får ni ha överseende med att hela uppställningen kan komma att ändras :-p

Erics kommentar:

-Lindman har valt att gå mycket på rutin och det har ju självklart både sina för- och nackdelar. Fördelen är givetvis att det är erfaret och ofta väldigt slagstarkt, men den givna nackdelen är skaderisken samt att vissa spelare är lite långsamma. Helen är en fantastisk brännbollsspelare och historiskt sett den mest meriterade och tillsammans med ett par andra tjejer den bästa någonsin. Samtidigt ska man komma ihåg att hon nu två år i rad har tvingats lämna återbud till brännbollsyran pga en skada, så man kan fråga sig om det är rätt att "chansa" på henne i förstarundan när det finns massvis av andra duktiga spelare att välja bland?

Jag tycker att Fredrik Bergström i 7:e och Oskar Bylund i 8:e höjer laget väldigt mycket. De bidrar till att täppa till vissa av sakerna som laget saknade innan och det är minst sagt två väldigt bra val av Lindman. Laget saknar någon/ett par naturliga poängslagare, men med tanke på att man har så många slagsäkra spelare i laget så kan säkert några av de skola om sig om det skulle behövas.

Efter en veckas uppehåll från bloggande, så är det nu dags för Arkens tankar om sitt lag. Såhär skrev han när jag bad honom förklara hur han hade tänkt när han draftade sitt lag:

Är riktigt nöjd med laget. Hade som strategi att inte ta egna spelare i första hand utan prova nya, gärna unga spelare. Blev ju inte helt så, man upptäckte fynd i sena rundor som Anders Norlund, Brännbollens näst bästa brännare efter Brolle i mina ögon. Tjejer som Annie och Klara är spelare med råtalang som med några träningar skulle utan tvekan platsa i topplag. Har många spelare som kan slå ner bollen och tanken är att kunna ha ett rätt aggressivt spel med Stefan, Anders och Simon i första hand som löper och slår ner. Ute finns bra armar på alla positioner och förutsättningar för att kunna sätta press. Saknar egentligen ingenting i laget, men hade hoppats kunna få en löp och slagmaskin som Anton Alex i laget som i mina ögon ofta är väldigt underskattad i sådana här sammanhang. I övrigt hade det varit väldigt intressant spela tillsammans med Niclas Engde!

Erics kommentar:
-Precis som Petter så valde Arken att välja tjejer sent, Arken väntade ända till sitt 7:e val innan han tog första tjejen. Tjejerna som Arken valde påminner även en hel del om dom som Petter valde, dvs en lite mer etablerad (Evelina) och sedan två unga (Annie och Klara). Väljer man tjejer så sent så blir det givetvis lite svagare/mer oprövat än de som valde att tidigt ta duktiga tjejer, men det öppnar istället upp för en starkare killsida.

Jag tycker att Arken har en bra mix i innespelet på killsidan och jag ser nog det som lagets styrka. Utespelet är helt okej, men jag tycker att det är lite svagare än de allra bästa lagen i draften. Som helhet är det ändå ett starkt lag där spelarna kompletterar varandra bra i en bra mix.