Förut har jag funderat vilken som har varit vår bästa match genom tiderna, men framförallt har jag funderat över vilka kriterier som krävs för att en match ska kunna klassas som den bästa någonsin. Räcker det kort och gott med att man spelar sin bästa brännboll någonsin och sedan spelar det ingen roll om den matchen är en viktig match i Yran, en sommarcupsmatch, en träningsmatch eller måste matchen vara av stor betydelse? Räcker det med att man själv spelar fantastiskt bra och vinner stort eller krävs det att matchen blir jämn för att få den där lilla extra kryddan för att matchen kan anses som den bästa någonsin?

Tidigare har jag varit inne på att vår kvartsfinal i Yran 2013 mot BCZ kanske var vår bästa match någonsin, den matchen var nämligen oerhört uppsnackad inför på VK-bloggen och på Ängarna. Vi hade två år tidigare förlorat mot BCZ redan i 8-delsfinal, men året efter hade vi vunnit Yran och det var två av de absoluta favoriterna som möttes redan i kvartsfinal. BCZ blev utebrända och vi behövde bara ta oss runt. Vi missade vårt första slag efter drygt 11 minuter och har nog aldrig spelat så kontrollerat som i den matchen, särskilt med tanke på hur viktig matchen var. Men samtidigt kändes det fel att en match där man "bara" behövde hissa runt skulle kunna anses som den bästa. Andra matcher som kom upp i tankarna är diverse sommarcupsmatcher där man tagit igen stora underlägen, men då har det fallit lite på att det just är sommarcupsmatcher och inte brännbollsyran. 

Därför kändes det ganska skönt ifjol när vi en gång för alla fick en match där precis alla kriterier kunde bockas i på samma match. Finalen mot BK Rel i brännbollsyran ifjol är nämligen svårslagen och vår bästa match någonsin hittills.

För er som vill se matchen i videoformat så kan ni kolla på Youtube där Joel Grundelius har lagt ut den. Om ni hellre vill ha matchen i textformat så kan ni läsa vidare här i inlägget.

Förutsättningarna för en drömmatch var stora. Det var de två lagen som har vunnit yran flest gånger, det var kanske den största publiken någonsin och det var en match som många hade sett fram emot. "Drömfinalen" kallade kommentatorerna matchen för redan innan den hade dragit igång.

Vi vann lotten, men sedan började det mesta studsa emot oss. BK Rel blandade några fina markbollar med flertalet otänkta markbollar. När vi stod där i utespelet så var man ganska nöjd över de "missade" slagen eftersom att man kände att förr eller senare kommer utebränningen, men det gjorde den aldrig...

BK Rel började slå stabilare och då de lyckades undvika utebränning så blev deras ledning väldigt stor med tanke på alla bollar som hade studsat rätt. För att ge lite perspektiv på det så satt jag och kollade igenom matchen som Joel la upp, BK Rel hade 4 st markbollar som 7:e slagare och 2 st markbollar som 6:e slagare. Ledningen i paus stannade vid 10p för BK Rel.

Vi var alltså tvungna att, på beställning, hämta upp:
*Ett underläge på 10p
*I lätt motvind

*Mot den kanske tuffaste motståndaren
*I en Yranfinal

Som om det inte vore nog så börjar vi med att missa vårt första slag i matchen och direkt ha 3 spelare på första kon. När Petter, Hanna och Eric sedan har träffat så missar vi våra två första markbollsförsök och vips så har vi tappat 2 minuter utan att vi har fått ut ett enda poängslag. Om uppförsbacken kändes brant i halvtid så var den ännu brantare nu, men det var bara att bita ihop sista 10 minuterna och hoppas på en förbättring.

På nästföljande slag har vi tur att få en ickelyra när Petter försöker hissa, men Emil missar ett markbollsförsök och flytet har inte riktigt kommit igång. Nu har totalt 4 min och 45 sekunder spelats och vi har bara fått ned 3 poängslag. Ungefär här börjar dock det mesta fungera för oss och de kommande 15 slagen såg ut såhär:

*Emil poängslag
*Eric hiss

*Olof poängslag

*Petter hiss

*Emil poängslag

*Johan hiss
*Olof poängslag
*Nilsson hiss
*Eric poängslag
*Emil poängslag
*Petter hiss

*Olof poängslag
*Nilsson hiss
*Eric poängslag
*Emil poängslag

9 (!) poängslag och 6 hissar på 15 slag där precis varje slag satt exakt som vi ville och vips så var vi förbi. Sista 3 minuterna handlade mest om att hissa runt och spela av matchen, vilket vi lyckades med även om vi fick ett par halvmissar i slutet av matchen.

Allt som allt om man väger in alla aspekter så måste jag säga att det här är vår bästa match hittills - särskilt med tanke på att vi lyckades pricka in den i vår viktigaste match hittills. Framförallt var det de ovan nämnda 4 minuterna där 9 poängslag på 15 slag slogs som är det mest brutala som vi någonsin har presterat, särskilt som sagt med tanke på att det gjordes i så tuffa förhållanden.

Nu är det spännande att se hur lång tid det tar innan vi lyckas återupprepa denna match eller till och med prestera någonting ännu bättre. Vi har knappt en månad på oss nu att slipa på formen för att försöka leverera något liknande i årets yra.