Den tredje omgången av brännbollsserien spelades ikväll i kyla och blåst. Några få plusgrader sa termometern, men den upplevda temperaturen i min kropp var flera minusgrader - trots dubbla par byxor, tjocksockar, vantar och mössa. Dagens omgång var i alla fall Plakat Pirat-Lokal samt BK Rel-Burnouts. Jag hade som målsättning att försöka se båda matcherna samtidigt, men det slutade med att jag nästan uteslutande såg Plakat Pirat-Lokal.

I den första matchen började Lokal att slå och ganska tidigt åkte man på några bränningar, men desto värre så åkte man även på en skada på lagledaren Jonathan Elgh. Efter matchen tog jag kontakt med Jonathan och han berättade att han kände av ett rejält knak, att foten har "svullit som tusan" och att han nu är på akuten. Jag håller alla mina tummar för att det ska läka snabbt, det är alltid sjukt tråkigt med skador.

När matchen kunde återupptas åkte Lokal på en utebränning och det stannade vid det i halvtid. Plakat Pirat hissade runt sig stabilt och hade även många fina markslag (både medvetna och omedvetna), laget klarade sig ifrån utebränning och vann till sist med 74-65.

I den andra matchen började Plakat Pirat inne och man fortsatte det fina spelet ifrån match 1. När halvtidsvisslan ljöd så hade Plakat Pirat undvikit utebränning och man ledde med 9p. Lokal öppnade bra och tog in poäng efter poäng, ungefär halvvägs in i innespelet så var matchen helt oviss, men då kom ett par bränningar och några missade slag och utebränningen var ett faktum. Plakat Pirat vann därför även den andra matchen, denna gång med 12p (osäker på exakta siffror, men säker på differensen). 

Plakat Pirat ska ha stort beröm för sitt spel i dagens två matcher. Lagledaren Mikael Samuelsson träffade alla slag utom ett och var således i princip felfri. Inlånade Sigrid Wennstedt stod också för en strålande insats och slog genomgående väldigt bra. I utespelet imponerande Oskar Eriksson på kortskarv med ett par riktigt vassa lyror och bra kast.

BK Rel vann den andra matchserien med 2-1 i matcher. Här såg jag som sagt mindre, men Rel vann första, förlorade andra och vann tredje. Det intressanta var att Burnouts vann den andra matchen med 7p trots 1-1 i utebränningar. 

Den tredje matchen kunde jag se eftersom att den andra matchserien redan var avgjord. BK Rel började slå och stundtals slog de fantastiskt fina slag, men stundtals var man i rejäl knipa. Man var bland annat sista slagare några gånger och slog vid ett tillfälle tunnel på kortskarv som annars hade lett till en utebränning. Burnouts hade även ett onödigt kast över brännaren som löste upp en del knutar i ett BK Rel som i det läget var pressade. När Rel till slut tagit sig ur sin knipa så kom som sagt en hel del fina slag över andrakonen som gav ickelyror och många gånger även 2-konslöpningar. Ledningen i halvtid var 16p för BK Rel.

Burnouts slog okej, men fick inte till poängslagen och lite drygt halvvägs in i matchen så åkte man även på en utebränning. I samma sekund som utebränningen var ett faktum så skyndade jag mig till cykeln för att hinna hem till värmen igen. Så jag vet därför inte vad resultatet blev.

Bättre och mer ingående analys än så kan jag tyvärr inte göra idag eftersom att min splitvision är sådär. Jag hoppas att brännbollsbloggaren Jesper Karlberg kan ge en bättre analys av BK Rel-Burnouts eftersom att han spelade med Burnouts i den matchen.

Sammanfattningsvis så måste jag ändå säga att jag är väldigt imponerad av Plakat Pirats spel. Dom spelade riktigt bra idag och ingen utebränning på 24 minuter är starkt jobbat. Vinden var inte helt lätt och Plakat Pirat var alltså det enda laget som inte blev utebrända idag. 


Omgång 3:
Plakat Pirat-Lokal 2-0
BK Rel-Burnouts 2-1

Ställningen efter 3 omgångar:
BK Rel 6p
Lokal 5p
Burnouts 4p
Plakat Pirat 3p

För en utomstående så är det väldigt kul att serien är så jämn efter 3 omgångar. Nu hoppas vi på bättre väder till omgång 4, där samma lag ska mötas igen eftersom att serien vänder.

I tisdags spelade Salming sina två första träningsmatcher när man mötte Dom Röda. Strålande väder gav fina förutsättningar för bra spel och totalt sett måste man ändå säga att det såg ganska bra ut, nedan kommer en analys av spelandet.

Dom Röda kom till spel med ett helt komplett lag (möjligen att man har en till tjej i laget), vilket imponerade enormt. Riktigt så bra såg det inte ut för Salmings del, som snarare kan anses vara ett rejält ihopplock. Från Salming saknades nämligen: Johan, Petter, Johannes, Emil, Oscar, Hanna och Veronica, samt att Peter spelade väldigt sparsamt pga en förkylning. I grova drag var det med andra ord bara Eric, Olof, Oskar Nilsson och Alicia som kom till spel från det ordinarie laget, men fyra inlånade spelare (Filip Granberg, Mikael Samuelsson, Simon Hansson och Sigrid Wennstedt) gjorde ändå att man lyckades få ihop ett lag.

I den första matchen började Dom Röda att slå och dom slog ganska bra tycker jag, däremot drog dom på sig lite för många bränningar och laget avslutade dessutom med ganska många spelare ute på konerna. Sammanfattningsvis en helt okej inneomgång där själva slagandet imponerade. För Salmings del så började man med två spelare på första kon, detta följdes av miss, miss, träff, träff, miss, miss = utebränning på första varvet. Därefter kom man igång och spelade relativt bra, men utebränningen hade redan förstört det mesta.

Den andra matchen höll på att bli en karbonkopia av den första matchen. Dom Röda började nämligen återigen att slå, slog bra, men drog på sig en del bränningar. Salming hamnade sedan direkt på första varvet som sista slagare, men den här gången redde man ut knipan. Därefter tycker jag att det såg rätt bra ut i innespelet.

Det räknades inte poäng i någon av matcherna, men alla var överens om att Dom Röda vann den första matchen och att Salming vann den andra matchen.

Personligen är jag väldigt nöjd med spelet med tanke på att vi saknade 7 spelare (nästan 8, Peter spelade som sagt väldigt sparsamt) från det ordinarie laget. De inlånade spelarna gjorde bra insatser för oss, men det blir alltid lite annorlunda när man inte har sitt ordinarie lag. Man är helt enkelt inte lika samspelta, varken inne eller ute.

Hur som helst väldigt roligt att vara igång på riktigt! Ett stort tack till både Dom Röda och samtliga inlånade spelare för två bra och trevliga matcher! 

Nu närmar vi oss maj med stormsteg och Yran som länge har känts avlägsen är nu bara några veckor bort (det känns sjukt bara att skriva det)! Jag är rätt övertygad om att brännbollstempen stiger för varje dag som går och det kliar nog i fingrarna på många brännbollsentusiaster runt om i landet. Någonting som dock tyvärr inte är särskilt glödhett för tillfället är brännbollsforumet: brannboll.forum24.se/ och därför skriver jag detta inlägg som en uppmaning till alla brännbollsälskare - registrera er gärna där och skriv något inlägg för att få igång det ordentligt!

Jag har själv suttit ikväll och skrivit lite här och var på forumet för att försöka få igång lite öppningar till diskussioner och det vore verkligen roligt om fler följde med. Brännbollsbloggar i all ära, men jag tror att det är många som saknar ett "levande" brännbollsforum som ett komplement till bloggarna som finns idag. På ett forum kan man enkelt diskutera allt möjligt inom brännboll och man kan givetvis vara helt anonym om man föredrar det. Forumet är fortfarande i ett tidigt stadium, så om det finns idéer på kategorier att utöka forumet med så får ni gärna komma med förslag här eller på forumet.

Jag minns att det gamla brännbollsforumet var både väldigt uppskattat när det fanns och väldigt saknat när det försvann, så kan vi inte nu göra en kraftsamling för att få igång det nya brännbollsforumet på ett bra sätt? Vi kan väl i alla fall göra ett försök? 

Sent i torsdags efterfrågade jag tips till vad jag kan skriva om här på bloggen och det har redan kommit in några intressanta förslag. Bland annat så önskade signaturen "Mig" att jag skulle undersöka varför Umeå har blivit brännbollens Mecka och att jag skulle gå igenom lite historik kring brännbollscupen i Umeå och även skriva om andra turneringar. Tyvärr är livet som brännbollsbloggare inte allt för glamoriskt så jag kommer inte kunna gräva allt för mycket i detta ämne för tillfället. Jag hoppas att kunna gå in djupare i det någon gång i framtiden, men jag kan inte lova någonting. Däremot tänkte jag att jag kunde komma med lite egna reflektioner och tankar i ämnet.

Jag brukar ofta få frågan "vad är det bästa med brännollsyran?" när jag blir intervjuad av tv eller tidning eller om någon kompis frågar och för mig är svaret alltid lika självklart - alla kan vara med! Det spelar ingen roll om du är kille eller tjej, gammal eller ung, seriös eller oseriös, duktig eller dålig, spelare eller publik - alla kan vara med på något sätt och bidra till denna fantastiska folkfest! 

Av ovan nämnda anledning är det för mig en självklarhet att brännboll har alla förutsättninga för att vara en folkfest, men frågan är då som "Mig" undrar: Varför är Meckat just i Umeå?

Till att börja med så tror jag att det är en väldigt viktig del att Umeå är en universitetsstad. Kanske inte lika viktigt i dagsläget som när yran var som allra störst, men det har ändå varit viktigt för att bygga upp den starka traditionen som finns kring brännboll i Umeå. När yran var som störst så kändes det mer eller mindre som ett "måste" för studenterna att ha ett lag och tyvärr har den traditionen avtagit en del, men den finns fortfarande till viss del.

Sedan tror jag faktiskt att Umeå är ganska lagom stor som stad. I Stockholm, Göteborg eller Malmö tror jag att det till stor del skulle försvinna i skuggan av alla andra arrangemang och evenemang som finns i städerna, medan det i Umeå blir lite av årets händelse och en stor återvändarhelg för utflyttade Umeåbor. Om man ska kolla i vilka andra orter brännboll är, eller har varit, stort så handlar det om lite mindre orter. Brännbollsyran i Östersund var väldigt stor under 90-talet och nu blir jag osäker, men antingen var det över 300 eller över 400 lag som mest, vilket motsvarar ungefär vad yran i Umeå har just nu. Om mitt minne inte sviker mig helt så fick de som anordnade brännbollsyran i Östersund till en början hyra spelplanerna gratis av kommunen, men när kommunen bestämde sig för att ta betalt för planhyran så var turneringen tvungen att lägga ned. Bollnäs som är en ännu mindre stad än Umeå och Östersund har under de senaste åren nått maxtaket på antal lag som man har satt på just under 100 lag. Även det lilla Ånge har haft uppemot 100 lag som mest, men har tappat en del på slutet.

Dessutom tror jag att yran i Umeå startade under en bra tidsperiod. Av någon anledning känns det i dagsläget svårare att dra igång en stor brännbollscup (eller någon annan lagtävling för den delen). De flesta stora idrottsarrangemangen är ofta individuella nu för tiden (Vasaloppet, Lidingöloppep, Tjejmilen, Toughest, osv). Bara för att göra en jämförelse så var Vindelälvsloppet oerhört stort på slutet av 80-talet med som mest 355 lag som deltog i en löparstafett på ca. 40 mil, men redan 2003 var man tvungen att lägga ner för att antalet anmälda lag var för få. Det visar att det kanske finns en trend som går från lagtävlingar till mer individuella tävlingar. För det är nackdelen som jag ser med brännboll, man måste trots allt vara minst 8 spelare och för alla är det inte helt lätt att kunna dra ihop ett lag.

Brännbollsintresset som byggdes upp under yrans storhetstid har etsat sig fast hos många, det ser man inte minst i och med att väldigt många lag spelat i 15-20 år eller i vissa fall ännu mer. Jag tänker på t.ex BK Rel, Esox, Fantomen, Übermensch, osv. Återväxten är också ganska bra tycker jag där många barn till duktiga spelare spelar. Jag tänker på bland annat oss själva i Salming (jag, Johan, Oskar och Alicia), Rasmus Abnersson i Mighty Blackout, Olle Fahlström i Medvind, Hampus Johansson i Herman och hans hund, osv. 

Om man kollar mer i nutid så tror jag även att det är viktigt att arrangörerna har gjort en festival som går hand i hand med brännbollsspelandet. Det är nog av yttersta vikt för att locka nya spelare och lag, för annars tror jag att risken hade funnits att brännbollen sakta men säkert hade kunnat dö ut.

Sedan finns det givetvis många andra faktorer som spelar in, men det här är några som jag tror har bidragit till att Umeå tveklöst är brännbollens Mecka. Det vore kul med kommentarer på aspekter som jag helt har glömt att nämna, för man blir lite stirrig när man sitter och skriver och det är mycket möljligt att jag har missat några helt självklara faktorer.

Efter några års bloggande så sätter fantasin många gånger stopp för att inlägg ska skrivas. Ofta finns motivationen, men idéerna saknas. Det känns nämligen som att man har skrivit igenom det mesta redan och att det är svårt att hitta nya saker att skriva om. Därför vänder jag mig nu till er och önskar att få tips på vad ni vill läsa om. Som ni vet är jag ingen stor fanatiker av att skriva listor (gjorde dock ett undantag idag), så jag håller mig helst undan det. Idag har vi haft 258 unika besökare, vilket är en väldigt bra siffra den här tiden på året, så någon av er 258 läsare borde ju kunna ha någon rolig idé tycker jag. Det går bra att tipsa genom en kommentar här på inlägget eller skicka ett mail till bostream_nr13@hotmail.com.


Idag betalade jag förresten bloggplatsen för att göra Salmingbloggen reklamfri. Jag ber om ursäkt för att ni har tvingats dras med reklam under den senaste tiden. Jag märkte idag att det var en massa reklam på bloggen när jag satt vid en dator som saknade adblocker, men nu ska det som sagt vara borta.

Sedan vore det roligt om brännbollsforumet kunde komma igång. Jag kanske startade det lite väl tidigt när jag startade det innan nyår, men om inte annat så kan vi väl försöka oss på en nystart? För de som har missat att det finns ett brännbollsforum så är adressen:
http://brannboll.forum24.se/brannboll.html

Jag är väldigt hockeyintresserad och jag hejar på NHL-laget Montreal Canadiens. Grundserien där är avklarad och slutspelet har precis påbörjats. I NHL finns det ett pris som heter Hart Memorial Trophy som delas ut till den mest värdefulla spelaren under grundserien. Det har länge pågått heta debatter huruvida Montreals målvakt, Carey Price, eller Washingtons forward, Alexander Ovechkin, ska få priset i år och det råder fortfarande delade åsikter även efter att säsongen är avslutad. All debatt kring det fick mig att fundera över vem som egentligen är Yrans mest värdefulla spelare? Som ni alla vet så brukar jag inte gilla att skriva listor, men just idag gör jag ett undantag och försöker gå igenom detta ämne. Så håll i hatten och passa på att njuta, för det här händer inte ofta...

Till att börja med så skiljer min definition ganska mycket ifrån hur man i NHL gör sin bedömning. I NHL ger man nästan oavkortat priset till den bästa spelaren, trots att priset heter "mest värdefulla". Dessutom går nästan alltid priset till ett topplag. I min egen bedömning kommer jag delvis att ha lagets styrka i bedömning, men i första hand kommer det vara hur viktig spelaren är för sitt lag. I mina ögon så har många av topplagen för många bra spelare för att en enskild spelare skulle vara turneringens mest värdefulla spelare. Salming, BK Rel, BCZ, Fantomen, mfl skulle med andra ord kunna klara sig hyfsat även om en toppspelare saknades, men vissa lag tror jag skulle bli hårdare drabbade. 


#1 - Olle Fahlström, Vi är bäst i medvind
- När Olle har en bra match, vilket han oftast har, så kan Medvind slå vilket lag som helst. Final i Yran 2013 och även en sommarcupsfinal är största meriterna hittills. Utöver att Olle är en grym spelare så är han även lagledare för laget och har ett stort ansvar. I mina ögon är han Yrans viktigaste spelare.

#2 - Mikael Samuelsson, Plakat Pirat
- På ett sätt är nog Mikael ännu viktigare än Olle för sitt lag, men den här gången får han nöja sig med en andraplats på listan. Mikael är en väldigt duktig spelare som hade höjt de flesta seedade lagen och han är även en stor brännbollsälskare som har spridit stor pepp i övriga laget. Med Mikael i laget så slåss Plakat Pirat definitivt om seedning - utan Mikael hade det varit betydligt svårare.

#3 - David Lundqvist, Bränn inte bullen
- Även här har vi en lagledare. David är väldigt komplett som brännbollsspelare och kan både slå högt och lågt. Enligt mig är David lagets säkraste hissare och även lagets bästa poängslagare. Med David i laget kan Bränn inte bullen slå vilket lag som helst, det vittnar bland annat förcupssegern ifjol om. Utöver det har Bullen ett par semifinaler i Yran och ett par sommarcupsfinaler och David är allt som oftast lagets bästa spelare i cuperna.

Bubblare:
Joakim Rådeström/Anders Norlund, Västteg klass 3b
- Dessa två spelare tycker jag historiskt är cupens mest värdefulla spelare för sitt lag. Tre titlar och ytterligare ett par finaler för Västteg har till stor del berott på Jocke och Anders prestationer. På senare år har Västteg åkt på tre väldigt knappa förluster mot bra motstånd och 2012 i 8-delen mot oss så var det just dessa två spelare som gjorde att matchen blev jämn. Det som gör att de inte riktigt tar sig in på topp-3 är just att de är två spelare.



Håller ni med eller är jag helt fel ute? Har jag glömt någon spelare som borde vara given på en sådan lista? Kommentera gärna eller skriv er egen lista.

Idag spelades den andra omgången av brännbollsserien och det var BK Rel-Lokal och Plakat Pirat-Burnouts som stod på schemat. Jag valde att kika på BK Rel-Lokal så det är om de matcherna jag kommer att skriva. Vad jag har fått höra så vann Burnouts med 2-0 i matcher mot Plakat Pirat. Den första matchen blev "typ 100-50" och den andra "typ 77-70". Den första matchen präglades av utebränningar för Plakat Pirat, men den andra var alltså jämn.

Lokal ställde upp med vad jag såg ett ganska intakt lag, ingen inlånad spelare vad jag kommer på. Däremot saknades Jens Widmark och Sandra Johansson från det ordinarie laget. BK Rel hade Pelle Tobiasson på sidan, Peter Bäckman skadad och samtliga tre tjejer borta. Inlånade var David Lundqvist, Peter Holm, Helena Vannebäck och Therece Abnersson.

Den första matchen började BK Rel med att slå och man märkte att det var tidigt på säsongen. Två utebränningar på BK Rel och en del tappade lyror av Lokal. Halvtidsresultatet var +9p för Lokal, men det var 6p felräknat och Lokal skulle egentligen haft en större ledning i paus. Lokal var pressade några gånger, men lyckades ändå ta sig runt utan utebränning. En del löpbränningar på Lokal i kombination med de 6 missade poängen i första halvlek gjorde att den första matchen endast slutade i en knapp seger för Lokal.

I match nummer två vann BK Rel ganska kontrollerat, Lokal tog en del onödiga bränningar, BK Rel slog bra och Johan Bäckman varvade. Jag är osäker på vad siffrorna skrevs till, men segern kändes i alla fall ganska stabil och det blev aldrig riktigt nerv i denna matchen.

I den tredje och direkt avgörande matchen så undvek båda lagen utebränning och det blev en jämn historia. Lokal avslutade inne och vid matchens sista slag så låg man under med 1p och hade 1 spelare på 3:e konen och 3 spelare på 2:a konen. Lokal var med andra ord tvungen att gå +2p för att vinna (annars hade Rel vunnit tack vare nya regeln om att laget som avslutar ute vinner på oavgjort). Simon Lundmark slår ett bra slag, två spelare hinner löpa en 2-konslöpning in och Lokal går 3-1 på sista slaget och vinner således matchen med 1p. 

Värt att nämna om dagens matcher var att det var lite lätt sned motvind för slagarna och att det såklart fortfarande är tidigt på försäsongen. Totalt sett var det bra spel i de tre matcherna, men BK Rels dubbla utebränningar i den första matchen förvånade. Imponerande av Lokal att dels undvika utebränning i 3 raka matcher, men framförallt att besegra BK Rel över 3 matcher. Dagens prestation var definitivt en fin fjäder att sätta i hatten. Som en liten extra bonus så vann dessutom Lokals lagledare, Jonathan Elgh ett vad mot BK Rels lagledare Pelle Tobiasson om vilket lag som skulle gå segrande ur kvällens matcher.

Om jag ska ge individuellt beröm till några spelare så skulle jag vilja berömma Johan Eriksson och Sandra Larsson (ny innebandytjej som imponerade på mig idag) i Lokal och i BK Rel ger jag beröm till Stefan Sjöström och inlånade Helena Vannebäck.

I princip varje år pratas det om domarskandaler och felräkningar. Det klagas på att domarna är för dåliga och det sägs varje år att det ska jobbas mot en förbättring. Jag tänkte att man lite mer konstruktivt kan diskutera vad man egentligen önskar av en domare. Att man vill att en domare ska räkna rätt eller göra bra bedömningar är ju ganska självklart, så just sådana saker behövs det inte gå in så djupt på.

Personligen så tycker jag att det allra viktigaste är att domaren är engagerad. Om man som domare t.ex går upp i linje med 4:e konen när det är en tight bränning, då tycker jag inte att man som spelare kan klaga så mycket om domaren gör en bedömning som man själv inte är överens med. Dels så har domaren den bästa vinkeln från position, men framförallt så visar domaren att han är engagerad. Om däremot domaren står på sin utgångsposition bakom slagaren och man får en tveksam bränning mot sig, så blir i alla fall jag mer upprörd. Det finns tyvärr många skräckexempel på domare som inte har fokus på matchen, men jag vet att arrangörerna jobbar hårt kring detta.

En annan sak som jag uppskattar är domare som vågar ta "obekväma" beslut när de är befogade. Sedan jag tog över Salming 2007 så har vi spelat 8 brännbollsyror. Under dessa 8 yror har vi åkt på 0 tjuvstarter och motståndarna har åkt på 0 tjuvstarter mot oss. Jag ser det som ganska osannolikt att det inte har skett några tjuvstarter under dessa 8 år, förmodligen sker det några under varje match. Detta är någonting som jag tycker fungerar bättre under sommarcuperna, kanske är det för att spelarna själva dömer då och att det är många som är less på att det tjuvstartas så mycket. Däremot är det även i sommarcuper väldigt ovanligt att en domare dömer en tjuvstart när det är ett väldigt bra slag. Domaren kanske tänker "han hade ändå hunnit", men enligt mig ska man självklart döma tjuvstart oavsett hur klockrent slaget än är. I längdhopp så skulle aldrig en domare som kollar övertramp säga "äh, han hoppade ju 9 meter, spela roll att han trampade över med 2 ynka centimeter han hade ändå slagit världsrekord..."

Något som jag skarpt ogillar är domare som inte har koll på reglerna eller som gör egna tolkningar. Det värsta exemplet jag har varit med om var en domare som sa "står ni inte med avbytarna tydligt avskilda så kommer jag direkt att döma utebränning". Men det finns även mängder av exempel på domare som inte haft koll på om det är 2-slag bränd eller inte, huruvida när tiden ska anses vara slut eller som väljer att gå efter sitt egna protokoll trots att en poängtavla finns och således ska gälla.

Tanken med det här inlägget var inte att kritisera domare, under de senaste åren så tycker jag nämligen att vi mestadels har haft väldigt duktiga domare. Utan jag vill mer försöka få igång en diskussion om vad man som spelare uppskattar hos en domare så att nya (och gamla) domare får höra vad som spelarna efterfrågar.

Kommentera gärna om ni håller med, om jag har helt fel eller om det finns andra saker som ni själva uppskattar eller ogillar hos en domare!